Polish my shoes

It's getting wet in here so take off all your clothes...

Årets Roskilde fick ett abrupt slut för mig. Fredag morgon så hade jag fått nog, packade mina väskor och återvände till civilisationen.

Efter flera dagars lidande och en dags faktisk festival så gav jag upp. Jag börjar bli för gammal för det här. Skrämmande nog börjar jag nog komma till den åldern då det bara är att inse att jag inte är gjord av något tufft virke och att jag håller på att bli en sån som åker på konserter och bor på hotell istället. Är det här slutet på en era?

I flera dagar höll vi ut i ösregn och lera, i vad som tydligen är det värsta i Roskildes historia, och just därför känns det kasst att ha åkt hem. Den första tanken var att vi bara skulle hem och byta kläder, duscha och bli varma igen men när jag väl sparkat av mina leriga stövlar och placerat fötterna på ett fast parkettgolv så fanns det ingen återvändo för mig. Inte en natt till och vara våt in på bara kroppen, skaka av köld och tvingas kissa i lerpölar brevid folks bajs.

Hann se tre band, Arcade Fire, The Killers och Volbeat. Arcade Fire var magiskt, jag älskar dem innerligt och alpha uttern i The Killers levererade som vanligt. Just då under de konserterna så glömde jag omgivningarna och den pinibla situationen och hoppade glatt i sjöarna av vatten med mina vänner med mascaran rinnande över ansiktet och en rännil av vatten rinnande mellan brösten. Jag har misslyckats, det är officiellt. Men skit samma, jag skulle satt mig ner och gråtit många bittra tårar om jag vaknat upp i ett nytt ösregn. Nu råkade det visst bli som så att sen vi åkt så har allt varit tiptop men men....det enda som grämer mig är att jag missade Roky Erickson. Det är det enda. Det kommer säkert kastas i ansiktet på mig hur bra han var men oh well...det är väl bara att bita ihop.

Innan torsdagen så var allt bra, vi bodde i ett katastrofområde men jag hade kul. Det var roligt att träffa alla från förra året och ja...det var bra. Jag vill inte hänga ut folk här och ha roligt på deras bekostnad men jisses...det finns många ljuspunkter. Jag bara önskar att där varit en kamera vid alla de tillfällena.

Nu har Karin och Johanna återvänt till festivalen och jag agerar kattvakt åt Sirre och Vrålet, hade en mysig kväll i soffan tillsammans igår framför nån kass film. Jävla rock n roll!haha

Jag har fått lite rapporter om händelserna sen de kom tillbaka...shit mygod.

Jobb imorgon. Piss.

Eddie.