Hässleholm
Hässleholm och jag är återförenade, det har gått sex dagar och vår förälskelse spirar för fullt. London och jag har avslutat vårt förhållande och det känns lika sunt som det kändes att flytta dit för lite mer än ett år sen.
Mamma och Hans mötte mig på Hässleholms station och hjälpte mig med mina förbannade väskor, blev nästan genuint glad att se honom till och med. Blev sedan serverad middag hos mor och fick träffa mina kära jättar. Därefter var det äntligen dags att gå över till Karin. Scenariot är som följande, jag går över gatan, ställer mig i hissen och när jag stiger ut på tredje våningen och gör mig beredd att ringa på klockan så ser jag att dörren är på glänt redan och där står min älskade Patsy, kisande, med en ciggarett i handen i ett rökmoln och knuten som ett smäck på huvudet. Jag var hemma. Ullan var inne i lägenheten och harmoni inombords infann sig. Det kommer bli en bra sommar. Det känns dock att man är tillbaka i småstadslivet igen men än så länge kan jag distansera mig och myser av att frottera mig med allt litet och tragiskt!haha Under fredagen satt vi några hemma hos ulrika, grillade ute på en stubbe och hade en mycket trevlig kväll. Sen kom lördagen och med lördagen kom Biljardkompaniet. Herre-gud. En extremt deprimerande lokal med cirkus tio personer och då räknar vi inte in personalen. Det blev dricka och det blev Pest eller Kolera. Kvällen avslutades med att några freaks anlände och yes, Jennifer var hemma i Hässleholm igen med råge. Jisses. Är det såna här killar som erbjuds så får det gärna vara. Yep. Ensamheten ter sig genast väldigt lockande! Men vi får se vad framtiden har att erbjuda mig.
Jag saknar mina vänner som är kvar i London och jag saknar Stanley. Sofia läser du det här så kom hem snart för sjuttsingen så vi kan ses!
Kärlek.
Eddie.
tisdag, april 10, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
ÅÅå baby! Jag kom just på att du har en blogg, även om det kanske inte varit jääättemycket aktivitet på den på senaste. Men så såg jag att du har skrivit lite. Har inte hunnit läsa allt än, men just detta inlägget har jag läst. Det låter alldeles ljuvligt att vara tillbaka i Sverige? har du och falu rågrut, filmjölk, rapsfälten, spettekakan, gässen, pågatågen ett passionerat förhållande nu? Fan vad jag saknar sånt. Och framför allt saknar jag dig här, min enda skåning är borta! Det är för jävligt.
Minns inte om jag berättade att jag gett upp jobbplanerna (jag hatar att jobba som du kanske vet) och ska istället plugga engelska. Om en vecka börjar det. Jag har börjat bli förälskad i den här staden nu, det tog bara ett halvår. Hur var det för dig? Nu är det vår. Då ser man det bra här. Kanske är man hjärntvättad av solen. Kanske hade det varit exakt likadant i Skåneland?
Hursomhelst tror jag att jag är lycklig nu här. Men Skåne, föralltid i mitt hjärta. Och det verkar som jag kommer hem redan i augusti. Flyttar hem alltså. Då ska vi baske mig ses. Jag måste se dina rosa lägenhet. Sen är jag nyfiken på nancys klädbutik (var det va?) men antar att jag inte får se den sistnämnda. Hur går det där hemma? Är det lika underbart som jag tror? Berätta! Uppdatera mig hjärtat! Jag behöver info om mitt favoritland.
Ta hand om dig hemma, vi ses i höst förhoppningsvis. Kramattack från din londonskånetös som håller ställningarna i storstan
Skicka en kommentar