Feathery Strokers

Dagarna passerar och så gör även mitt liv. Denna veckan har spenderats i Hästveda city och ja jag är ironisk när jag säger city för alla som av någon hemsk anledning har haft vägarna förbi Hästveda vet att det är byn som gud glömde, byn som alla med liv i kroppen har flytt för länge sen. Det är ett sorgligt kapitel minst sagt, där är enbart gamla eller barn, resten flydde så fort de fick cykla utan cyckelhjälm. Husen visar på samma sorgliga öde, krossade rutor och skamfilade fasader...det är som att vara tillbaka på 50 talet eller en öde western håla där enbart buskbollar rullar genom huvudgatan och in under saloonens sväng dörrar. Anyway, jag har jobbat på vårdcentralen där denna veckan och låt mig säga som så att det måste vara världens slappaste jobb och den trevligaste personalen man kan hitta. Tydligt bevis på att stress gör ingen gladare. Imorgon är sista dagen och det är väl trist på sätt och vis men det ska bli skönt att slippa se den deprimerande omgivningen.
På nyhetsfronten så finns det egentligen inget att berätta, var ute i helgen och tillåt mig att skratta. Hässleholms killar består av freaks, posers och feathery strokers. Det ni. Hah. Träffade nåt freak som såg ut som om han kom från spelet Spökslottet komplett med vitt hår på ända, piercing i läppen och stirrande ögon. Sen hade vi feathery stroker nummer 1...det värsta av det värsta, för er som inte läst Anybody out there och vet vad en feathery stroker är så följer härmed en beskrivning : en feathery stroker är en kille som kan verka normal på utsidan men egentligen är en mes, en tönt, en besvikelse och framför allt en dålig ursäkt för en man...i sängen är han en sån vedervärdig människa som håller på och smeker en fjäderlätt i timmar och tror att han är underbar medans man helst av allt vill rulla ihop en tidning och slå han hårt i huvudet.
Iallafall, jag funderade en kort sekund på att ragga upp honom för jag tror att det hade varit ett lätt byte men sen...det hade ju varit en komisk affär utan tvekan, isåfall hade det fått vara för skojs skull och inte för nåt annat. Vi får se vad framtiden har i sitt sköte för mig, feathery stroker eller freak. Poser är uteslutet.
Byeee!

Eddie

Hässleholm

Hässleholm och jag är återförenade, det har gått sex dagar och vår förälskelse spirar för fullt. London och jag har avslutat vårt förhållande och det känns lika sunt som det kändes att flytta dit för lite mer än ett år sen.
Mamma och Hans mötte mig på Hässleholms station och hjälpte mig med mina förbannade väskor, blev nästan genuint glad att se honom till och med. Blev sedan serverad middag hos mor och fick träffa mina kära jättar. Därefter var det äntligen dags att gå över till Karin. Scenariot är som följande, jag går över gatan, ställer mig i hissen och när jag stiger ut på tredje våningen och gör mig beredd att ringa på klockan så ser jag att dörren är på glänt redan och där står min älskade Patsy, kisande, med en ciggarett i handen i ett rökmoln och knuten som ett smäck på huvudet. Jag var hemma. Ullan var inne i lägenheten och harmoni inombords infann sig. Det kommer bli en bra sommar. Det känns dock att man är tillbaka i småstadslivet igen men än så länge kan jag distansera mig och myser av att frottera mig med allt litet och tragiskt!haha Under fredagen satt vi några hemma hos ulrika, grillade ute på en stubbe och hade en mycket trevlig kväll. Sen kom lördagen och med lördagen kom Biljardkompaniet. Herre-gud. En extremt deprimerande lokal med cirkus tio personer och då räknar vi inte in personalen. Det blev dricka och det blev Pest eller Kolera. Kvällen avslutades med att några freaks anlände och yes, Jennifer var hemma i Hässleholm igen med råge. Jisses. Är det såna här killar som erbjuds så får det gärna vara. Yep. Ensamheten ter sig genast väldigt lockande! Men vi får se vad framtiden har att erbjuda mig.
Jag saknar mina vänner som är kvar i London och jag saknar Stanley. Sofia läser du det här så kom hem snart för sjuttsingen så vi kan ses!

Kärlek.
Eddie.