"Jennifer vill ha en macka med vingummi!"

Konversation mellan en ful man i sombrero och mig.

(Sombreron med inställsam mjuk stämma och masserande mina fingrar)
- Jennifer, berätta nu hur du vill ha det? Vad gillar du?

Lite senare när en annan man i sombrero masserar mitt hår och Sombrero numero uno hänger över min axel med ansiktet två centimeter från mitt och försöker med alla desperata medel få mig och Patsy till Mexico tältet och deras dubbel delux madrass.

- Följ med till vårt tält så blandar vi lite drinkar, ni kan få massage eller en ostmacka.
- Ja jag vill ha en ostmacka, du kan ta hit den för jag pallar inte röra mig. (Patsy)
- Vill du ha en ostmacka, Jennifer?
- Nej jag äter inte ost.
- Vill du ha en med marmelad?
- Jag äter inte marmelad
- Vi har aprikosmarmelad, vill du ha en macka med aprikosmarmelad?
- Jag ÄTER inte marmelad.
- Vingummi, vi har vingummi! Vill du ha en macka med vingummi? (Utan att vänta på svar vänder han sig mot andra sombrero mannen och skriker ut över allt sorl) JENNIFER VILL HA EN MACKA MED VINGUMMI!

Sextrakasserier

Veckan har bjudit på action men definitivt inte av det trevliga slaget. Som bekant har jag jobbat på rättspsyk några veckor nu och i veckan fick jag en mycket ovälkommen beundrare. Sextrakasserier berikar ju vardagen...fy för fasen. Nu är jag flyttad och slipper det så det blir nog bra men det har varit en jobbig vecka. Jag är ju tyvärr van vid att fullkomliga idioter dras till mig men det här var ju att ta det väldigt mycket längre.
Vad i helvete tror män egentligen?! och i synnerhet de i medelåldern.. Emellanåt så tror jag att hela manssläktet är drabbad av svår hybris.
"I'm a golden god!" som det skreks från hustaket i Almost Famous. Det manliga egot är en ständig källa till fascination både på gott och ont.

Har jobbat helgen och det var ju lagom muntert men lite som att dra bort ett plåster. Man plågar sig själv innan med tankar om hur smärtsamt det kommer bli men drar man bara snabbt så är smärtan obefintlig.

Fredagskvällen var på Statt med 30+, drack lite vin och träffade nya människor men huvudattraktionen var så klart Doger Mugg. Ja ni hörde rätt, Doger Mugg. Eller ja, nu heter han ju egentligen inte Doger men ett missförstånd gav honom namnet och eftersom vi ska vara anonyma och duktiga så nämner vi inga riktiga namn. Hah. Iallafall var tvungen att inspektera Doger så jag och Patsy stack dit och drack lite vin och gjorde ett försök att vara sociala. Kvällen avslutades på biljardhaket där jag än en gång förundrades över hur jävla pen man egentligen är! där borde inte vara någon konkurrens över huvud taget men uppenbarligen så är inte alla av samma uppfattning!;-)

Tre veckor kvar på jobbet och tre veckor till London. Längtar utan dess like. Därefter så följer socionom studier men en veckas nostalgitripp först. Strange walking down memory lane. Allvaret följer.

Kärlek,
Eddie

It's getting wet in here so take off all your clothes...

Årets Roskilde fick ett abrupt slut för mig. Fredag morgon så hade jag fått nog, packade mina väskor och återvände till civilisationen.

Efter flera dagars lidande och en dags faktisk festival så gav jag upp. Jag börjar bli för gammal för det här. Skrämmande nog börjar jag nog komma till den åldern då det bara är att inse att jag inte är gjord av något tufft virke och att jag håller på att bli en sån som åker på konserter och bor på hotell istället. Är det här slutet på en era?

I flera dagar höll vi ut i ösregn och lera, i vad som tydligen är det värsta i Roskildes historia, och just därför känns det kasst att ha åkt hem. Den första tanken var att vi bara skulle hem och byta kläder, duscha och bli varma igen men när jag väl sparkat av mina leriga stövlar och placerat fötterna på ett fast parkettgolv så fanns det ingen återvändo för mig. Inte en natt till och vara våt in på bara kroppen, skaka av köld och tvingas kissa i lerpölar brevid folks bajs.

Hann se tre band, Arcade Fire, The Killers och Volbeat. Arcade Fire var magiskt, jag älskar dem innerligt och alpha uttern i The Killers levererade som vanligt. Just då under de konserterna så glömde jag omgivningarna och den pinibla situationen och hoppade glatt i sjöarna av vatten med mina vänner med mascaran rinnande över ansiktet och en rännil av vatten rinnande mellan brösten. Jag har misslyckats, det är officiellt. Men skit samma, jag skulle satt mig ner och gråtit många bittra tårar om jag vaknat upp i ett nytt ösregn. Nu råkade det visst bli som så att sen vi åkt så har allt varit tiptop men men....det enda som grämer mig är att jag missade Roky Erickson. Det är det enda. Det kommer säkert kastas i ansiktet på mig hur bra han var men oh well...det är väl bara att bita ihop.

Innan torsdagen så var allt bra, vi bodde i ett katastrofområde men jag hade kul. Det var roligt att träffa alla från förra året och ja...det var bra. Jag vill inte hänga ut folk här och ha roligt på deras bekostnad men jisses...det finns många ljuspunkter. Jag bara önskar att där varit en kamera vid alla de tillfällena.

Nu har Karin och Johanna återvänt till festivalen och jag agerar kattvakt åt Sirre och Vrålet, hade en mysig kväll i soffan tillsammans igår framför nån kass film. Jävla rock n roll!haha

Jag har fått lite rapporter om händelserna sen de kom tillbaka...shit mygod.

Jobb imorgon. Piss.

Eddie.

Fucking hell yes!

Som den busy busy person jag är så har jag inte haft tid att uppdatera som utlovat, och jag garanterar inte att det blir bättre idag. Det kan bli tråkigt, dötrist eller alldeles alldeles underbart. Så...nu är inga förväntningar väckta, det är bara att köra.


Midsommar då. Spenderades i Abbekås som ligger nere i den vackra södern. Halvvägs där så minns Karin en bukett som fortfarande ligger hemma, ämnad till värdparet. No good...och så börjar den vilda jakten på midsommarbuketten längs med vägkanterna och i folks trädgårdar. Speciellt en ampel i en trädgård fick det att vattnas i munnen på oss men tanken på att täcka över registreringsnumret var en ansträngning oss övermäktig. Det blev vildblomster på traditionellt vis. Blåklint, prästkragar och hela kalaset.


Nu när vi ägnat en bit åt buketten så går vi vidare till resterande del av kvällen. Bål serverades, mat förtärdes ( en liten parantes, åt varmrökt lax för första gången i mitt liv, jag vet, patetiskt men iallafall, det var smask ) ciggaretter röktes och skogssniglar mosades under sulan. Havet låg ca 10 meter från stugan, solen sken och allt var harmonisk midsommar så som den framställs i reklam för den idylliska svenska sommaren. Det var nice. I vilket fall som helst så träffade vi lite nytt folk och de gamla godingarna.

Framåt småtimmarna så bestämde sig några för att ett nakendopp var på sin plats. I teorin en god tanke, efter några glas för mycket inte fullt så bra, jag stod på stranden och skrattade mig hes när det snubblades, fölls och fäktades med armar i luften. Den synen borde hamna i historieböckerna.

Så efter en hård veckas jobb så är det dags för årets höjdpunkt, Roskilde festivalen. Idag 15.42 så bär det av mot målet. Några goda själar har åkt i förväg och satt upp tält och the party central (haha) så det är bara att glida in och vika upp min rosa stol och ta fram drink-tanken. Okej så lite mer jobb blir det men det är en fin fantasi eller hur?
Ska bo i samma camp som råskinnen från förra året så det blir mycket folk i år. Rapport följer om eventuella intriger, minnesvärda konserter och missöden.

Kärlek,
Eddie